~ ~ ~
Öppet brev till Metros kolumnist Johan Norberg:
Ville Stalin ha krig eller inte?
Du betraktar Dig som idéhistoriker men Din okunnighet är oroväckande. Din kolumn ”De blodiga ideologierna” (den 21 juni 2012) vimlar av faktafel.
Har Du bekantat Dig med ryska källor? Kan Du ryska? Om inte, hur kan Du då vara idéhistoriker och objektivt skriva om kommunismen när Du inte ens kan studera originalkällorna.
Du skrev: ”Adolf Hitler stod för det mest industriella och besinningslösa folkmordet i historien.”
Har Du besökt Kiev och varit på Holodomor-museet, som visar omfattningen av de tre svältkatastrofer som framkallats av kommunisterna? Kring detta museum finns en park, där Du kan hitta stenplattor i gräset med citat av Lenin. Dessa citat omkullkastar Ditt påstående. Det var psykopaten Lenin som systematiskt och industriellt började utrota hela folkslag med hjälp av framkallat svält som vapen. Det var han som byggde koncentrationsläger och krävde att 90 procent av den ryska befolkningen skulle utrotas.
Här följer ett handskrivet hemligt dokument av Lenin, som belyser hans enorma lömskhet i organiserandet av svältkatastrofen i Ukraina åren 1921-22:
”Till Michailov
Politbyrån påpekar för Ukrainas Kommunistiska Partis centralkommitté att insamling av alla livsmedel, d v s 100 %, spelar en absolut avgörande roll för Sovjetryssland.. Man måste hitta de mest effektiva åtgärder som skall vidtas för att uppnå detta mål. Besked måste ges om alla beslut. Rapportera per telefon två gånger i månaden hur insamlingen och transporterna till Sovjetryssland pågår.
Lenin, den 9 november 1921.”
Lenin, ”Полное собрание сочинений” (”Samlade verk”, Moskva 1970, band 44, s. 241).
Sedan lät Lenin sälja spannmål till utländska uppköpare. Fem miljoner människor dog under denna svältkatastrof.
Du menar att Adolf Hitler kastade in världen i det blodigaste kriget någonsin och att Stalin inte ville ha krig.
Vad är det för dumheter? Det visar ju bara en sak att de svenska historikerna har halkat efter i korrigeringsarbetet av de sovjetiska lögnerna. Du upprepade sovjetiska myter.
I östeuropeiska skol- och historieböcker står det redan att Sovjetunionen planerade anfall mot Tyskland. Till exempel i Estland: “Tyskland anföll Sovjetunionen den 22 juni 1941 för att förekomma det planerade sovjetiska anfallet mot Tyskland den 6 juli 1941.” (M. Laar, M. Tilk, E. Hergauk, ”Ajalugu V klassile” / “Historia för årskurs 5”, Tallinn 1997, s. 190).
Historikern M. Laar är identisk med Estlands f d premiärminister Mart Laar. I Sverige fortsätter man att upprepa gamla kommunistiska propagandafloskler, medan man i Östeuropa har börjat säga sanningen.
Stalin lät utarbeta den hemliga militära planen Grom (Åskknall). Den var utkastet till operation Groza (Åska), som skulle leda till en massiv offensiv först mot Rumänien, sedan mot Tyskland och hela Västeuropa, däribland Sverige. Avsikten var att erövra nya områden åt sovjetimperiet. Stalin lät utarbeta dessa planer. Dokumentet finns bevarat i den ryska generalstabens arkiv, samling 16, lista 2951, dossier 237. Ta reda på det!
Att Hitler verkligen inte kunde påbörja ett anfallskrig, utan endast ett försvarskrig visas av det faktum att han hade endast 3500 föråldrade stridsvagnar, medan Stalin hade 24 000, däribland 1861 mycket moderna av typen T 34 och KV, som inte hade något motstycke i hela världen.
När Hitler den 22 juni 1941 förekom Stalins plan, som skulle ha förverkligats söndagen den 6 juli 1941, räddade han därmed Europa undan ett kommunistiskt anfall.
Det viktigaste beviset är den rysk-tyska parlör som Stalin lät trycka till röda arméns soldater i maj 1941. I denna parlör finns en mycket graverande mening: ”Var inte rädd, snart kommer Röda armén!” Det finns liknande parlörer även på andra språk.
Den ryske krigshistorikern Valerij Danilov uppgav redan för några år sedan: ”Vi hade för avsikt att anfalla. När vi anfölls, kunde vi varken gå till anfall eller försvara oss.”
Den senaste ryska dokumentärfilmen i ämnet heter ”Stalins andra krig”. Där slog olika historiker fast att Stalin ville ha krig och att han förberedde sig för ett storkrig. Hans avsikt var att ta hela Europa och förvandla det till ”det kommunistiska paradiset”. Stalin betonade: ”Att ta enbart Tyskland, skulle inte räcka till.”
Det skulle ha blivit hans revansch efter sitt misslyckande i Spanien 1936-39.
Om Stalin hade anfallit Europa den 6 juli 1941, skulle även Sverige ha förvandlats till en kommuniststat.
Men även i Västeuropa har man kommit sanningen på spåret. Den tyske historikern dr Joachim Hoffmann publicerade ett utdrag ur Stalins tal av den 5 maj 1941, då han vid ett möte på militärakademin i Moskva hyllade det förestående anfallet mot Tyskland (Hoffmann ”Stalins Vernichtungskrieg, 1941-1945. Planung, Ausführung und Dokumentation”, Herbig, München 2000. 6. Auflage). Denna viktiga bok finns översatt även till engelska (”Stalin’s War of Extermination”). Antagligen känner Du inte till den.
Har Du besökt NKVD-KGB-fängelset i Lviv (Ukraina)? Jag tror inte det. Du som idéhistoriker borde bekanta Dig med den kommunistiska ondska som inte kan matcha med någon annan ideologis. Du skulle ha sett kommunisternas isceller där man lät nakna ukrainska patrioter och nationalister frysa ihjäl. Besök kommunisternas citadell (slakthuset), ett koncentrationsläger mitt i stan! Skaffa Dig ukrainska filmer om NKVD:s terrorvåg i juni 1941 strax efter krigsutbrottet, då säkerhetssoldater dödade alla, däribland barn, som påträffades på gatorna i olika städer i Galizien. På en vecka blev det 21 000 offer. Staden Lviv råkade extremt illa ut. Samtliga politiska fångar dödades. Är det det som Du menar när Du skrev: ”Stalin ville matcha Hitler.”
Men Hitlers soldater gjorde aldrig något liknande.
Har du besökt Slovakiens huvudstad Bratislava och dess monument för kommunismens offer? Där kan man läsa uppgifter om de miljoner som blev drabbade. Också om de kvinnor och män som dödades när de försökte rymma från det kommunistiska paradiset.
Lär Dig något och undvik att upprepa gamla (officiella) floskler, som inte har något med verklighet att göra.
Jag hoppas att Du nu förstår varför Din skrivelse var bristfällig.
Jüri Lina,
författare och filmregissör
christalbum 